Linn lägger ner sin blogg (vilket verkar vara ett noga genomtänkt beslut) och det fick mig att tänka på mitt eget bloggande.

Vissa av er vet redan, medan andra av er inte har någon aning. Jag började blogga i maj 2006. Hade då en blogg på Blogspot som hette “Modeflickan” . Mitt första inlägg gjorde jag 31 maj 2006 klockan 12:55.

Jag pluggade juridik, hade precis blivit sambo i en i raden av otaliga andrahandslägenheter. Uttråkad som jag var hittade jag ett forum där jag kunde skriva av mig om ett av mina allra största intressen - mode. Bloggar hade precis börjat dyka upp lite varstans, men det var ändå innan den största modebloggsexplosionen ägde rum och vi var ett gäng modebloggare som läste varandras bloggar och kommenterade på varandras “dagens outfit”-bilder. Det kändes som om vi alla kände varandra och den svenska  bloggvärlden tedde sig långt ifrån så stor och oöverskådlig som den gör idag.

Jag skrev under mitt alias “modeflickan” i drygt ett år, jag kapade huvuden från bilder och avslöjade inte särskilt mycket om mig själv. Det var liksom kläderna som stod i fokus och ingenting annat. Ganska skönt ändå när man tänker efter.

I januari 2007 började jag jobba på tidningen Modette (som dessvärre lades ner efter ett halvår). Jag fortsatte blogga men på modettes hemsida och med mitt eget namn som alias. Resan från de kapade huvudena till ett nästintill fullständigt avslöjande om min person, hade tagit dryga 8 månader och modebloggandet var redan då i högsta grad under förändring. Jag slutade på modette i december 2007 och därmed flyttade jag också min blogg. Jag skapade ett nytt bloggnamn på blogspot och fortsatte min bloggresa där, ända tills jag började jobba som redaktör på modette.se. Då flyttade jag bloggen - igen och det varade åter igen ett halvår, och nu är jag alltså här sedan knappt ett år. Under egen domän för första gången. Min bloggresa har varit hattigare än de flestas, och det kan störa mig lite ibland. Såhär i efterhand kan jag tycka att det kanske hade varit bättre och enklare att “göra en hotspot” och behålla samma blogg i alla år. 

Ibland kan jag sakna den tiden, när modebloggandet var mitt största intresse och besatthet, när jag alltid visste vad jag skulle skriva om, när ifrågasättandet av mig och mitt bloggande var mycket mindre närvarande  och framförallt innan det var så viktigt att ens person skulle stå i fokus. När allt var mycket mer otvunget och lite mer spontant. Kanske är det ungefär som att sakna att dricka utköpt folköl i buskarna på någon festival, tjuvröka i fönstret och vara kär på avstånd. Fantastiskt härligt så länge det varade, men också helt okej att det är annorlunda numer.

Det blev en lång utläggning det här. Det enda jag egentligen ville visa var min allra första “dagens outfit-bild”. Det är knappt 4 år sedan men känns som en hel livstid. Ni som läst min blogg från början förstår nog varför.