Linn lägger ner sin blogg (vilket verkar vara ett noga genomtänkt beslut) och det fick mig att tänka på mitt eget bloggande.

Vissa av er vet redan, medan andra av er inte har nÃ¥gon aning. Jag började blogga i maj 2006. Hade dÃ¥ en blogg pÃ¥ Blogspot som hette “Modeflickan” . Mitt första inlägg gjorde jag 31 maj 2006 klockan 12:55.

Jag pluggade juridik, hade precis blivit sambo i en i raden av otaliga andrahandslägenheter. UttrÃ¥kad som jag var hittade jag ett forum där jag kunde skriva av mig om ett av mina allra största intressen - mode. Bloggar hade precis börjat dyka upp lite varstans, men det var ändÃ¥ innan den största modebloggsexplosionen ägde rum och vi var ett gäng modebloggare som läste varandras bloggar och kommenterade pÃ¥ varandras “dagens outfit”-bilder. Det kändes som om vi alla kände varandra och den svenska  bloggvärlden tedde sig lÃ¥ngt ifrÃ¥n sÃ¥ stor och oöverskÃ¥dlig som den gör idag.

Jag skrev under mitt alias “modeflickan” i drygt ett Ã¥r, jag kapade huvuden frÃ¥n bilder och avslöjade inte särskilt mycket om mig själv. Det var liksom kläderna som stod i fokus och ingenting annat. Ganska skönt ändÃ¥ när man tänker efter.

I januari 2007 började jag jobba pÃ¥ tidningen Modette (som dessvärre lades ner efter ett halvÃ¥r). Jag fortsatte blogga men pÃ¥ modettes hemsida och med mitt eget namn som alias. Resan frÃ¥n de kapade huvudena till ett nästintill fullständigt avslöjande om min person, hade tagit dryga 8 mÃ¥nader och modebloggandet var redan dÃ¥ i högsta grad under förändring. Jag slutade pÃ¥ modette i december 2007 och därmed flyttade jag ocksÃ¥ min blogg. Jag skapade ett nytt bloggnamn pÃ¥ blogspot och fortsatte min bloggresa där, ända tills jag började jobba som redaktör pÃ¥ modette.se. DÃ¥ flyttade jag bloggen - igen och det varade Ã¥ter igen ett halvÃ¥r, och nu är jag alltsÃ¥ här sedan knappt ett Ã¥r. Under egen domän för första gÃ¥ngen. Min bloggresa har varit hattigare än de flestas, och det kan störa mig lite ibland. SÃ¥här i efterhand kan jag tycka att det kanske hade varit bättre och enklare att “göra en hotspot” och behÃ¥lla samma blogg i alla Ã¥r. 

Ibland kan jag sakna den tiden, när modebloggandet var mitt största intresse och besatthet, när jag alltid visste vad jag skulle skriva om, när ifrågasättandet av mig och mitt bloggande var mycket mindre närvarande  och framförallt innan det var så viktigt att ens person skulle stå i fokus. När allt var mycket mer otvunget och lite mer spontant. Kanske är det ungefär som att sakna att dricka utköpt folköl i buskarna på någon festival, tjuvröka i fönstret och vara kär på avstånd. Fantastiskt härligt så länge det varade, men också helt okej att det är annorlunda numer.

Det blev en lÃ¥ng utläggning det här. Det enda jag egentligen ville visa var min allra första “dagens outfit-bild”. Det är knappt 4 Ã¥r sedan men känns som en hel livstid. Ni som läst min blogg frÃ¥n början förstÃ¥r nog varför.